
Vi har alla moral. Vi vet – eller intuit – vad som är rätt och vad som är fel. Men att veta att något är fel räcker inte för att inte göra det. Ibland uppstår fördelarna som vissa handlingar ger oss inte bara av respekt för universell moral. Tvärtom trots fördelarna vägrar vi ibland att utföra vissa handlingar på grundval av vad vår moral eller moraliska plikt ålägger oss.
Vi är därför utrustade med en moralisk övertygelse. Detta är några moraliska normer som vi måste hålla oss till eller inte. Specifikt kommer vi att hålla oss till vad som anses vara moraliska plikter. Vi kan därför säga att respekt för miljön är ett moraliskt värde, men om vi inte känner det som sådant kanske vi inte respekterar det ibland.

Moraliska normer
Moraliska normer är föreställningar som är särskilt påverkade av kultur. Delvis hänvisar de till om en handling ska utföras eller inte. Även om de kan variera från en person till en annan i allmänhet är de lika mellan dem människor som tillhör samma kultur . Att äta fläsk är till exempel en åtgärd som välkomnas inom ramen för vissa religioner och ogillas i andra.
Sammanfattningsvis bygger vi alla våra attityder på föreställningar om vad som är rätt och fel. Dessa föreställningar leder oss till att beskriva vissa beteenden som korrekta eller felaktiga. Men dessa övertygelser kanske inte delas av andra människor så vi kan tro att de beter sig illa eller att de är agerar på fel sätt .

Moraliska övertygelser
De står över moraliska normer moraliska övertygelser . Dessa är metakognitiva föreställningar som människor kan ha om en specifik attityd. Med andra ord är det vår bedömning av tro.
En moralisk övertygelse kan tolkas som en särskilt stark norm av viss betydelse. Man skulle kunna säga att det finns en kvalitativ skillnad mellan moralnormen och moralisk övertygelse.
Den stora skillnaden mellan den moraliska normen och moraliska övertygelser är att den förstnämnda utvärderar om en handling är korrekt eller inte medan övertygelser utvärderar om en given tro är korrekt eller inte. Att ha moraliska övertygelser är ett steg framåt från moraliska normer.
Om en person har moraliska övertygelser om miljön som ett värde, betyder det att miljön är viktig för dem såväl som att göra något specifikt åtgärder mot miljön vare sig det är rätt eller fel.
Moralisk plikt
Som om vi skulle klättra ett steg högre, är moralisk plikt det högsta steget över den moraliska normen och moraliska övertygelserna. Plikt förstås som ett personligt beslut om att delta i en kollektiv åtgärd eller inte utifrån tron att den måste göras. Denna typ av plikt anses också vara en kraftfull motivationskraft.
Moraliska skyldigheter ingår i personliga uppförandekoder. Det handlar om självrespekt så människor vidtar dessa handlingar oavsett vad andra tycker. När de gör dem upplever de ett visst personligt välbefinnande. Omvänt, om de inte utför handlingen, utlöses en känsla av skuld.
Komponenter av moralisk plikt
Det som skiljer tro från plikt är det den första är en uppsättning övertygelser medan den andra är en motiverande trigger som leder till handling. Det vill säga moralisk skyldighet är motivationen att handla enligt moralisk övertygelse.
Samtidigt är moralisk förpliktelse sammansatt av en känsla av plikt gentemot själva handlingen, autonomi och personlig tillfredsställelse samt det obehag som orsakas av underlåtenheten att agera och uppoffringen av att utföra den.
Sammanfattningsvis kan man komma till slutsatsen att den moraliska normen är det som definierar vad beteende är korrekt och som är fel medan den moraliska skyldigheten är det motivering vilket leder till att man håller sig till den moraliska normen. Med andra ord kommer moraliska normer att vara individens personliga riktlinjer medan moralisk skyldighet kommer att vara motivationen han kommer att känna att bete sig därefter.