Kortisol är ett hormon som fungerar som en signalsubstans i hjärnan.
Det är ett känslomässigt/emotionellt tillstånd som genererar fysisk spänning. honnör .
Genom vårt sätt att tänka, tro och känna kan vi påverka våra kortisolnivåer.
Bristen på humor orsakar konstant stark irritation
Beroende på vår karaktär och hur vi möter livet kommer vi att producera kortisol eller serotonin.
Kortisol: stress- och sömnlöshetshormonet
Situationer som vi tolkar som stressande ökar våra kortisolnivåer, vilket negativt påverkar kvaliteten och varaktigheten av sömnen. Kortisol dock
Kortisolnivåerna varierar under dagen: det finns människor som är mer aktiva på morgonen och andra som inte kan vila bra även efter att ha ätit. Icke desto mindre är det normalt att detta gradvis minskar under dagen och når miniminivåer när det är dags att gå och lägga sig. Icke desto mindre om kortisolnivåerna inte minskar under natten för att stressreaktionen hålls aktiv är det normalt att det är svårt att somna.
Kortisol spelar en viktig roll för vår hälsa och välbefinnande genom att höja dess nivåer närhelst vi identifierar ett problem som ett möjligt hot. När kortisolnivåerna är optimala känner vi oss mentalt starka, motiverade och ser saker tydligt. När kortisolnivåerna sjunker känner vi oss förvirrade, apatiska och trötta.
Att reglera stress är viktigt och väldigt ofta enkelt. I en frisk kropp uppstår stressreaktionen och låter sedan avslappningsreaktionen ta kontroll. När vår stressrespons aktiveras för ofta är det svårare att stänga av och därför är det mer sannolikt att en obalans skapas. När stressen förblir konstant blir vi dessutom sjuka.
Stress är den mekanism som används av kroppen för att lösa problem men när situationen blir återkommande kan den orsaka sjukdomar som diabetes depression insulinresistens, högt blodtryck och andra autoimmuna sjukdomar. Kroppens reaktion på stress är skyddande och adaptiv till sin natur. Omvänt ger svaret på kronisk stress en biokemisk obalans som i sin tur försvagar immunförsvaret mot vissa virus eller förändringar.
Det har flera studier visat återkommande eller mycket intensiv stress är en av de faktorer som orsakar utvecklingen av somatisering som en konsekvens av bristen på anpassningsförmåga till förändring. Det finns många psykosomatiska sjukdomar som orsakas av stress eller utlöses och förvärras av den.
När akut stress är kontinuerlig kan vår kropp producera sår i olika delar av matsmältningssystemet samt kardiovaskulära problem.
Socialt stöd minskar kortisolnivåerna
Socialt stöd och oxytocin samverkar i vår kropp genom att undertrycka de subjektiva svaren som produceras av psykosocial stress. De stöd som de vi pratade om tidigare.
En biologisk psykologisk studie utförd vid universitetet i Freiburg i Tyskland under ledning av Markus Heinrichs visade för första gången att det hos människor oxytocinhormonet spelar en viktig roll både för att kontrollera stress och i dess reducerande effekt. Oxytocin spelar också en mycket viktig roll i vårt sociala beteende (stressmodulator).
Det är komplicerat kontrollera kortisolnivåerna i blodet men det finns vissa faktorer som är lättare att kontrollera och vem kan hjälpa oss.
För att minska nivåerna av detta hormon får vi inte heller glömma vikten av en diet med olika näringsämnen eftersom minskat intag av kalorier kan öka kortisolnivåerna. göra några avslappnings- och meditationsövningar som minskar risken att drabbas av kronisk stress vilket bekräftas av en studie utförd av Ohio State University.
Enligt denna studie är den enkla skillnaden mellan de som mediterar och de som inte gör det för ett meditativt sinne är tanken ett vittne, medan i fallet med ett sinne som inte mediterar skapas tanken kommandon.
